Fläskkvartetten og Freddie Wadling

OPPDATERT 17.02 2009:
Akkurat nå raser det inn treff til denne siden fra Sverige og jeg lurer på hvorfor og fra hvilken side. Vanligvis forteller statistikkverktøyet meg dette, men ikke nå av en eller annen grunn. Jeg blir glad hvis en av dere legger svar i kommentarfeltet under posten. Takk takk.


I høst var jeg på konsert med Fläskkvartetten i Gamle Logen.
23. januar spiller Fläskkvartetten og Freddie Wadling og Titiyo på Parkteatret i Oslo. Jeg har vært på mange konserter med Fläskkvartetten opp gjennom årene, jeg anbefaler det virkelig.



Jeg skrev om Fläskkvartetten sist da de kom med plate for et lite år siden, kikk her, fine bilder også.

Resten av turnelista i Norge

16.1 Stord, Kulturhus
17.1 Trondheim, Dokkhuset
18.1 Skien, Ibsenhuset
19.1 Fredrikstad, St.Croix-huset
23.1 Oslo, Parkteatret
24.1 Drammen, Drammens teater
25.1 Nøtterøy, Kulturhus

Den vokalisten som har sunget mest med Fläskkvartetten er Freddie Wadling. Det er vanskelig for meg å beskrive hvordan han synger. Det er med en slags desperasjon og inderlighet. Både når man ser ham og hører ham skjønner man at han er en mann med skrantende helse og problemer.

For to år siden skrev han dette på bloggen sin

"Det är hårda tider och ingen av oss blir ju yngre allteftersom dessa tider läggs bakom oss. Mitt så kallade yrkesval är väl inte det bästa, ty det erfordras ibland att man ibland måste ta istort sätt alla jobb/gigs för att kunna betala hyror, el, vatten, mat och dryck. Dessa fem är allt man kan hoppas på att kunna betala. Att shoppa kläder o.dyl., till och med musikutrustning är uteslutet.

Där får man hoppas på goda vänner, sponsorer och andra vänliga själar, som man i sin tur hoppas kunna återgällda på de sätt man kan. Det är bl.a. jobbrist som tvingar mig till Uppsala Stadsteater. Inget ont om detta, men jag har ådragit mig diverse krämpor, skador och andra otursrelaterade åkommor. .. . Därför tror jag att jag denna gång kan ha lovat för mycket. .. . om jag överlever dessa tre månader (eller är det fyra?) så blir det säkert sju torsdagar på en vecka eller oxå börjar det regna blomkål och grodor."


Fotografiet er fra forestillingen i Uppsala Stadsteater.

Freddie Wadling sier i dette intervjuet at han "har vid några tillfällen sagt att han trodde folk kom och tittade på hans spelningar bara för hans utseende och inte för hans musik. Men det måste väl vara något som har ändrat sig?"

-Nääähhhäää det blir bara värre och värre, skrattar Freddie. Värst var det när jag höll upp med att dricka sprit under sex år. Det höll på att sluta riktigt illa. Nej fy fan det går inte,
jag har scenskräck.

Se ut som mig och sätta sig på en scen, herregud. Då måste man vara någon sorts freak för att komma undan. Jag tror att de tittar lika mycket som de lyssnar. Jag har inte det där lookiga utseendet som de andra pojkarna har.

Han nevner dette i flere intervjuer. Det er trist å lese at han ikke tar til seg publikums varme og glede ved å høre ham. Man skjønner at Freddie Wadling er en ustabil person, i 2005 sier han,

- Det kommer aldrig bli något mer med Fläskkvartetten. Samarbetssvårigheter, det är bara en i det gänget som står ut med mig.

Her kommer noen sitater fra en artikkel i Aftonbladet om biografien om Wadling, Freak:

(Og her er en lettvint og billig måte å bestille boka på.)

Egentligen är det ett under att han lever, efter alla tabletter och silar och pipor och all alkohol. Men han är av segt virke.
Hans farsa var likadan.

"Sprit. Bara sprit. Det är ju samma med mig, sprit och droger är några av de få saker som känns intressanta", säger Freddie Wadling.

Kroppen, uppsvälld av vätska, bär han med sig med visst besvär. Ibland får han någon kallelse till ett läkarbesök men infinner sig sällan.

Livet kan alltså sammanfattas i två ord: droger och utanförskap. Och ett tredje som har räddat honom undan döden flera gånger: musik. I musiken är det precis som om han hamnar i ett upplyst ingenmansland. Lyssna på honom, han dör en smula varje gång han sjunger. Denna mix av nervositet och himmelrike när rösten lämnar köttet och svävar som en astralkropp, fick också Jussi Björling att börja supa.

Och pengarna, det ständiga bekymret. Trots att Wadling har statlig inkomstgaranti finns det aldrig några pengar. Precis som för Cornelis Vreeswijk är det drogerna som dränerar tillvaron.



Han snubblar på ord, slarvar med rim, blandar talspråk och tuktad retorik, härmar tonfall och uppfinner nya. Ur mixen framträder en absolut levande och absolut osentimental poet. Just osentimental är ett nyckelord.


Och han "hänger på beatet". Det betyder att han skapar en musikens och rytmens asymmetri som gör att det aldrig stelnar eller blir statiskt.

Rösten, raspet och lödet, svärtan och melankolin, får man på köpet.

Ingen kan sjunga honom men han kan sjunga dem alla. Dowland. Bach. Bacharach. Zappa. Captain Beefheart. Liket Lever. Cortex. Skillingtryck. Svenska psalmer. Rubbet.

Her synger Freddie Wadling og Stina Nordenstam "Walk"

I romjula kom han ut med en samleplate, med bl.a I am the walrus, Life on Mars, Walk og Blott en dag på.

Her finner du Freddie Wadlings side med blogg og annet.

Avslutningen får bli et sitat fra et intervju på siden hans,
Om du skulle få önska precis vad du ville, Freddie Wadling,
vad skulle det vara då?

”Jag skulle vilja bli beta-testare av spel! Det hade varit förträffligt roligt för jag älskar spel; tv-spel och så. Jag menar det liksom berikar ens sinnesvärld och man får idéer och så.”

(20. januar: nå ble jeg glad, ser at Nøtterøy Kulturhus har lenket til bloggen min.)

Det ville forresten vært hyggelig om de som googler seg inn på denne posten, og som kansje har vært på konsert på de andre stedene i Norge før Parkteatret i Oslo la igjen en kommentar på hvordan dere opplevde konserten.